Åtta partier sitter i Sveriges riksdag. Inför valet 2026 har varje parti sina profilfrågor och positioner. Här sammanfattar vi de viktigaste ståndpunkterna parti för parti, sorterade efter storlek i opinionen.

Metod och avgränsning

Den här sidan fokuserar på partier som sitter i riksdagen under mandatperioden 2022-2026. Partier utanför riksdagen nämns separat när de påverkar opinionsläget eller den politiska debatten. Bevakning ska inte tolkas som stöd.

S — 33,8 %

Socialdemokraterna

Ledare: Magdalena Andersson

Satsar på välfärden — sjukvård, skola och trygghet. Vill höja investeringarna i offentlig sektor, stärka a-kassan och stoppa vinstuttag i välfärden. Vill att Sverige ska ta ledningen i grön omställning men utan att rasera industrijobb. Kritiserar Tidöregeringens nedskärningar och samarbetet med SD.

SD — 21,3 %

Sverigedemokraterna

Ledare: Jimmie Åkesson

Migration är kärnfrågan — vill kraftigt minska invandringen, skärpa kraven för medborgarskap och öka återvandring. Betonar lag och ordning med strängare straff. Försvarar välfärden men med fokus på att resurser ska gå till "dem som byggt landet". Vill att Sverige lämnar EU:s asylsystem.

M — 17,5 %

Moderaterna

Ledare: Ulf Kristersson (statsminister)

Arbetslinjen och ekonomisk tillväxt. Vill sänka skatten på arbete, stärka försvaret (NATO-åtaganden), bekämpa gängkriminalitet med hårdare straff och utökade polisresurser. Driver en restriktiv migrationspolitik som samarbetsparti med SD. Vill effektivisera offentlig sektor.

V — 8,0 %

Vänsterpartiet

Ledare: Nooshi Dadgostar

Omfördelningspolitik — vill höja skatter för höginkomsttagare och stora företag för att finansiera välfärd. Kämpar mot vinster i välfärden och privatiseringar. Vill stoppa alla utförsäljningar av allmännyttan. Stark klimatprofil med fokus på rättvis omställning. Kritisk till NATO-medlemskapet.

C — 5,7 %

Centerpartiet

Ledare: Muharrem Demirok

Liberal landsbygdspolitik — vill stärka hela Sverige med bättre infrastruktur, bredband och service utanför storstäderna. Förespråkar grön omställning med marknadslösningar, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag och en human migrationspolitik. Positionerar sig som mittenparti mellan blocken.

MP — 5,6 %

Miljöpartiet

Ledare: Daniel Helldén & Amanda Lind

Klimat och biologisk mångfald är kärnan. Vill att Sverige ska bli fossilfritt till 2035, kraftigt bygga ut vindkraft och järnväg, och stoppa nya motorvägar. Motståndare till ny kärnkraft. Vill ha ambitiösare klimatbistånd och stärkt naturskydd. Förespråkar en liberal migrationspolitik.

KD — 4,4 %

Kristdemokraterna

Ledare: Ebba Busch (vice statsminister)

Familjepolitik och valfrihet — vill stärka familjers ekonomi med sänkt skatt, vårdnadsbidrag och valfrihet i skola och vård. Betonar kristen värdegrund och civilsamhällets roll. Driver hårdare tag mot kriminalitet och restriktiv migrationspolitik. Vill bygga ny kärnkraft.

L — 1,9 %

Liberalerna

Ledare: Johan Pehrson

Utbildning och integration — vill ha skärpta kunskapskrav i skolan, obligatorisk språkförskola och tydliga krav för att få permanent uppehållstillstånd. Liberala värderingar med fokus på individens frihet. Försvarar EU-samarbetet. Kämpar för att klara fyraprocentsspärren efter stark väljarförlust.

Blocktillhörighet 2026

BlockPartierPosition
Regeringsblocket (Tidö)M, KD, L + SD (stödparti)Sitter i regeringsställning sedan 2022
OppositionsblocketS, V, MP, CLeder i opinionen inför 2026
"Svensk politik har blivit alltmer blockbaserad, men inom blocken pågår ett intensivt positioneringsspel. Centerpartiet har lagt sig i mitten och kan bli vågmästare om valet blir jämnt."

Valets viktigaste sakfrågor

Enligt väljarundersökningar rankar svenska väljare följande frågor som viktigast inför 2026:

  1. Sjukvård — Vårdköerna har vuxit. Alla partier lovar förbättringar, men lösningarna skiljer sig åt (mer offentlig investering vs. privat konkurrens).
  2. Kriminalitet — Gängvåldet dominerade 2022 och är fortfarande en topfråga, även om skjutningarna minskat.
  3. Migration — Tidöregeringens åtstramningar har delat opinionen. SD vill gå längre, S och C vill rulla tillbaka delar.
  4. Ekonomi — Hushållens köpkraft har inte återhämtat sig fullt efter inflationschocken 2022–2024.
  5. Klimat — Polariserad fråga: MP vill gå snabbare, SD och KD vill bromsa.

Småpartier att hålla koll på

Utanför riksdagen finns partier som sällan syns i de stora partidebatterna men som ändå påverkar samtalet, särskilt när de tar väljare från partier nära spärren. De tas med här för att ge en mer komplett bild av debatten, inte för att rekommendera något av dem.

Medborgerlig Samling (MED)

Ett mindre borgerligt parti som försöker vinna väljare med tydligare fokus på rättsstat, skatter, migration och statens kärnuppgifter. Det förekommer ännu mer i idédebatten än i riksomfattande mätningar, men är värt att bevaka när missnöjet med de etablerade borgerliga partierna ökar.

Klassiska Liberala Partiet

Nischat parti för väljare som vill ha mer konsekvent marknadsliberalism än vad de etablerade riksdagspartierna erbjuder.

Lokala listor och kommunpartier

I många kommuner påverkar lokala initiativ debatten långt mer än nationella mätningar antyder. De är särskilt viktiga att följa i frågor om skola, trygghet och stadsutveckling.

Vanliga frågor

Redaktionens kommentar: Det slår mig att utrikes- och säkerhetspolitiken nästan är frånvarande i den officiella valkampen hittills, trots att Iran-krisen och NATO-åtagandena är mer konkreta hot mot svenska intressen än vad som diskuteras i valdebatten. Det hoppas vi förändrar sig framöver.