Med riksdagsvalet den 13 september 2026 allt närmare intensifieras den politiska debatten. Opinionsundersökningarna visar att oppositionen behåller ett tydligt övertag, men att det pågår en intensiv rörelse inom de båda blocken. Här sammanställer vi data från Sveriges fem ledande opinionsinstitut.
Sammanvägd opinionsöversikt — mars 2026
Tabellen nedan visar den sammanvägda siffran (Poll of Polls) baserad på de senaste mätningarna från Demoskop, Novus, Verian (f.d. Kantar Sifo), Ipsos och YouGov. Jämförelsen görs mot valresultatet 2022.
| Parti | Mars 2026 (%) | Val 2022 (%) | Förändring |
|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna (S) | 32,8 | 30,3 | +2,5 |
| Sverigedemokraterna (SD) | 21,3 | 20,5 | +0,8 |
| Moderaterna (M) | 17,5 | 19,1 | −1,6 |
| Vänsterpartiet (V) | 8,0 | 6,7 | +1,3 |
| Centerpartiet (C) | 5,7 | 6,7 | −1,0 |
| Miljöpartiet (MP) | 5,6 | 5,1 | +0,5 |
| Kristdemokraterna (KD) | 4,4 | 5,3 | −0,9 |
| Liberalerna (L) | 4,5 | 4,6 | −0,1 |
Blocksummering
Oppositionen (V+S+MP+C): 52,1 % — Regeringsblocket (L+M+KD+SD): 47,7 %
Differens: 4,4 procentenheter till oppositionens fördel. (Uppdaterat 26 mars med Demoskop.)
De fem stora instituten
Sverige har fem ledande opinionsinstitut som regelbundet mäter partisympatier. Deras metoder skiljer sig åt, vilket förklarar varför siffrorna ibland varierar.
Demoskop
Mäter åt Aftonbladet. Använder webbpaneler med ungefär 3 000 respondenter. Publicerar månadsvis. Känd för att fånga snabba rörelser tidigt.
Novus
SVT:s opinionsinstitut sedan 2022 (ersatte Verian för den rollen delvis). Kombinerar telefonintervjuer och webbenkäter. Cirka 4 000 svarande per mätning.
Verian (f.d. Kantar Sifo)
SVT:s väljarbarometer. Sveriges äldsta och mest kända mätning. Bygger på telefonintervjuer med slumpmässigt urval. Publicerar månadsvis med cirka 9 000 intervjuer.
Ipsos
Mäter åt Dagens Nyheter. Använder en kombination av telefon och webb. Cirka 2 000 respondenter. Publicerar oftast varannan månad, men intensifierar under valår.
YouGov
Internationellt institut som expanderat i Sverige. Använder renodlade webbpaneler. Tenderar att ge något högre siffror till SD jämfört med andra institut.
Trender sedan valet 2022
Riksdagsvalet den 11 september 2022 gav en knapp majoritet åt högerblocket. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna bildade regering med stöd av Sverigedemokraterna genom det så kallade Tidöavtalet. Men sedan dess har opinionsläget förändrats väsentligt.
Socialdemokraternas återhämtning
S fick 30,3 % i valet 2022 — deras sämsta resultat sedan 1911. Under 2023 och 2024 återhämtade sig partiet gradvis, drivet av missnöje med regeringens ekonomiska politik och sjukvårdskrisen. I mars 2026 ligger S stabilt kring 33–34 %, vilket är nära deras historiska normalläge.
Liberalernas potentiella comeback
Liberalernas beslut att gå in i Tidöregeringen straffades hårt av väljarna under 2024 och 2025. Men i Demoskops mätning publicerad den 26 mars 2026 noterar L 4,5 % — en ökning med 2,0 procentenheter sedan föregående mätning och för första gången sedan december 2022 över riksdagsspärren. Om uppgången håller i sig kan det bli en avgörande faktor för regeringsblocets chanser inför september. Ipsos senaste mätning (DN) visar dock fortfarande L kring 2 %, vilket illustrerar den ovanligt stora skillnaden mellan instituten just nu.
Sverigedemokraternas platå
SD har legat stabilt kring 20–22 % sedan valet. Partiet har inte lyckats växa ytterligare trots sin starka position som samarbetsparti. En förklaring kan vara att partiet redan har mobiliserat sin kärnväljarbas, och att nya väljare lockas av andra partier i migrationsfrågan — framför allt M och KD som antagit striktare linjer.
Centerpartiets comeback
C tappade kraftigt inför 2022 efter turbulensen kring Januariavtalet och ändrad EU-politik. Under våren 2026 har partiet dock visat tecken på återhämtning. Verian noterade i mars en signifikant ökning, framför allt bland kvinnliga väljare på landsbygden.
"Sex månader före valet 2022 pekade mätningarna på en jämnare match. Att oppositionen nu leder med åtta procentenheter är ovanligt stort i svensk politik."
Blockjämförelse
| Konstellation | Partier | Mars 2026 (%) |
|---|---|---|
| Regeringsblocket (Tidö) | M + KD + L + SD | 45,1 |
| Oppositionsblocket | S + V + MP + C | 53,1 |
| Övriga | Småpartier | 1,8 |
Notera att blockpolitiken 2026 inte nödvändigtvis ser likadan ut som 2022. Det finns spekulationer om att Centerpartiet kan komma att inta en mer oberoende roll, och att Miljöpartiet eventuellt ställer krav på att ingå i en S-ledd regering — inte bara vara stödparti.
Nyhet: Liberalernas ödesmöte (22 mars)
Den 22 mars 2026 håller Liberalerna ett extrainsatt landsmöte där partiledare Simona Mohamssons förtroende ställs på sin spets. Bakgrunden är partiledningens beslut att öppna för ett närmande till Sverigedemokraterna — ett ställningstagande som strider mot det gällande landsmötesbeslutet. Liberala ungdomsförbundet kräver att hela partistyrelsen avgår, och flera distriktsledare har öppet krävt Mohamssons avgång. Om hon förlorar förtroendeomröstningen har samtliga L-ministrar meddelat att de avser att lämna regeringen. Liberalerna noterar under 2 % i samtliga mätningar i mars — en nivå som riskerar att utestänga partiet från riksdagen för första gången i dess historia.
Nyhet: Utredningen om återkallelse av medborgarskap (20 mars)
Regeringen presenterade den 20 mars 2026 en utredning (Dir. 2025:51) om möjligheten att i vissa fall återkalla svenskt medborgarskap. Frågan polariserar riksdagen: SD och M förespråkar strängare regler, medan V och MP kräver att utredningen stoppas. Migrationspolitiken väntas dominera valrörelsen under våren och kan påverka opinionssiffrorna.
Nyhet: Sverige och energiflaskhalsar mot Danmark (21 mars)
Den 21 mars 2026 skärpte Sverige tonen mot EU:s energikommissionär Dan Jørgensen i frågan om svenska flaskhalsavgifter på elöverföring till Danmark. Energiminister Ebba Busch meddelade att Sverige är redo att begränsa kapaciteten på förbindelserna om EU tvingar Sverige att fördela intäkterna annorlunda. Konflikten sätter fokus på den nordiska elmarknadens funktion och det svenska systemet med elprisområden — en fråga som kan bli en het valfråga om hushållens elpriser stiger inför hösten.
Verian (SVT:s väljarbarometer), mars 2026
Marsmätningen från Verian pekar ut Centerpartiet som månadens vinnare med en signifikant uppgång. Partiet tar primärt väljare från Socialdemokraterna, som noterar sin lägsta siffra på över tre år. Trots S-tappet är oppositionen klart i ledning — Verian noterar en blockdifferens på 6,8 procentenheter.
Analys: Vad avgör valet?
Historiskt sett brukar svenska val avgöras av ett fåtal sakfrågor. Inför 2026 pekar opinionsundersökningarna på att följande frågor driver väljarnas val:
- Sjukvård och vårdköer — Viktigaste frågan för S- och C-väljare. Köerna har vuxit under mandatperioden.
- Migration och integration — SD:s och M:s paradgren. Tidöregeringens åtstramningar har haft effekt men delar opinionen.
- Ekonomi och inflation — Hushållen har pressats av höga räntor. Riksbankens sänkningar 2025 har börjat ge effekt, men bostadsmarknaden är svag.
- Kriminalitet — Gängvåldet har minskat men är fortfarande topprankad som sakfråga i flera mätningar.
- Klimat och energi — MP:s profilfråga, men kärnkraftsdebatten splittar blocken internt.
Kom ihåg
Opinionsundersökningar är ögonblicksbilder — inte prognoser. Felmarginalen ligger typiskt på ±1,5–2,5 procentenheter per parti. Sex månader kan ändra mycket.
Vi uppdaterar denna sida löpande med nya mätningar. Nästa stora mätning väntas från Novus i mitten av april.
Nyhet: Demoskop mars 2026 — Liberalerna över riksdagsspärren (26 mars)
Den 26 mars 2026 publicerade Demoskop sin väljarbarometer för mars. Den stora nyheten är att Liberalerna ökar med hela 2,0 procentenheter jämfört med föregående mätning och når 4,5 % — för första gången sedan december 2022 placerar sig partiet säkert över riksdagsspärren. Ökningen kan delvis kopplas till ökad uppmärksamhet kring L:s partiinterna krishantering och att partiledaren nyligen lyckats hålla ihop partistyrelsen. Socialdemokraterna noterar 32,8 % i samma mätning, en nedgång med 1,4 procentenheter, vilket är partiets svagaste siffra på drygt tre år. Regeringsblockets situation förbättras marginellt av L:s uppgång, men oppositionen leder fortfarande med runt 6 procentenheter. Nästa stora mätning väntas från Novus i mitten av april.
Nyhet: Drivmedelspolitiken splittrar riksdagen (23 mars)
Den 23 mars 2026 intensifieras debatten om energi- och drivmedelspolitiken. Sverigedemokraterna förespråkar kraftiga sänkningar av bensinskatten för att lätta trycket på hushållen, medan Miljöpartiet driver på för en elbilsoffensiv med utökade subventioner. Moderaterna och Centerpartiet delar sig internt. Frågan väntas bli en av de skarpaste skiljepunkterna inför valet i september, där klyftorna mellan stad och landsbygd är särskilt tydliga.
Nyhet: Mellanösternkonflikten och svensk utrikespolitik (25 mars)
Den 25 mars 2026 varnar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) för att konflikten i Mellanöstern riskerar att bli långvarig och få allvarliga konsekvenser för regional stabilitet. Sverige, som under 2025 tog över ordförandeskapet i OSSE, balanserar ett aktivt engagemang i humanitära frågor med kravet på bibehållen handlingsfrihet i utrikespolitiken. Frågan berör också riksdagspartierna internt: MP och V kräver skarpare ställningstaganden för vapenvila och humanitärt tillträde, medan M och KD betonar rätten till självförsvar och behovet av diplomatisk försiktighet. Utrikesfrågorna förväntas spela en ökad roll i valrörelsen efter ett turbulent år i internationell politik.
Nyhet: Regeringen aviserar energiprispaket och skärpta vandelskrav (24 mars)
Den 24 mars 2026 presenterade statsminister Ulf Kristersson, energiminister Ebba Busch och SD:s partiledare Jimmie Åkesson ett samlat energiprispaket i vårändringsbudgeten. Paketet innehåller tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel, ett nytt el- och gasstöd för hushåll avseende januari–februari 2026, ökade statliga inköp av fossilfria drivmedel, samt en stärkt elbilspremie. Det totala stödpaketet uppgår till 3,4 miljarder kronor. Samma dag aviserade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson skärpta vandelskrav för uppehållstillstånd — ett steg som väntas välkomnas av SD-väljare men möta motstånd från oppositionen. Båda åtgärderna pekar på att Tidöregeringen skärper sin profil inför valrörelsen med fokus på hushållsekonomi och migrationspolitik.
Nyhet: Två M-ledamöter hoppar till SD (28 mars)
Den 28 mars 2026 meddelade riksdagsledamöterna Arin Karapet och Marléne Lund Kopparklint att de lämnar Moderaterna för Sverigedemokraterna. Samtidigt väljer de att sitta som politiska vildar i riksdagen och ansluter sig inte till SD:s riksdagsgrupp. Avhoppet är det mest uppmärksammade partibyte under innevarande mandatperiod och innebär att Moderaternas riksdagsgrupp minskar med två mandat. Politiska analytiker pekar på att avhoppet kan signalera att Moderaterna tappar greppet om sina mest migrationskritiska väljare till SD inför höstens val. Partiledning Ulf Kristersson bekräftade avgångarna och meddelade att ersättare hämtas in från partiets valsedlar.