Mars 2026 blev en månad som sällan skådats i svensk opinionsmätning. Två av landets mest etablerade institut levererar resultat som pekar i helt olika riktningar, och frågan om vad väljarna egentligen tycker om Liberalernas omsvängning har inget entydigt svar.
Demoskop: Liberalerna över spärren
Demoskops väljarbarometer, publicerad den 25 mars och genomförd mellan den 10 och 19 mars, visar att Liberalerna ökar med hela 2,0 procentenheter jämfört med februari. Partiet landar på ungefär 4,5 procent och passerar därmed riksdagsspärren på 4 procent för första gången sedan december 2022.
Ökningen kom tydligt efter den 13 mars, då partiledare Johan Pehrson och SD-ledaren Jimmie Åkesson höll en gemensam presskonferens om det så kallade Sverigelöftet. Demoskops analys visar att de nya L-väljarna är en blandning av återvändande 2022-väljare och strömmar från M, SD och KD.
Samtidigt tappade Socialdemokraterna 2,2 procentenheter och landade på sin lägsta notering sedan hösten efter valet 2022, runt 32,8 procent. Demoskop noterar dock att S-tappet ser ut att ligga tidigare under mätperioden och inte direkt hänger samman med Liberalernas besked.
Blockdifferensen minskade något till 4,4 procentenheter till oppositionens fördel.
Novus: KD stärks, blockskiftet kvarstår
Novus väljarbarometer för mars, genomförd mellan den 14 och 18 mars med 2 188 svar, hade en annan huvudnyhet. Kristdemokraterna stärks och är tillbaka över riksdagsspärren. Det är en signal om att högerblocket konsolideras efter en period av osäkerhet.
Novus mätning fångade en kortare tidsperiod än Demoskops, vilket kan förklara en del av skillnaderna. Novus fält avslutades den 18 mars, innan effekten av Liberalernas landsmöte den 22 mars hunnit slå igenom i opinionen.
Ipsos: Helt annan bild av Liberalerna
Den mest slående kontrasten kommer från DN/Ipsos marsmätning. Där ligger Liberalerna kvar på ungefär 2 procent, långt under riksdagsspärren och utan någon synlig effekt av Sverigelöftet.
Skillnaden mellan Demoskops 4,5 procent och Ipsos 2 procent för samma parti under samma månad är ovanligt stor. Flera förklaringar är möjliga:
- Mätperioden spelar roll. Demoskops fält sträckte sig över 10 dagar som inkluderade dagarna direkt efter presskonferensen den 13 mars. Om Ipsos fält låg annorlunda kan tidpunkten förklara en del.
- Panelsammansättning. Olika institut rekryterar paneler på olika sätt. Demoskop använder Iniziopanelen, medan Ipsos har sin egen rekrytering. Små skillnader i panelernas sammansättning kan ge stora utslag för småpartier nära spärren.
- Statistisk osäkerhet. För partier runt 2-5 procent ligger felmarginalen ofta på plus/minus 1-1,5 procentenheter. Det räcker för att förklara en stor del av gapet.
Vad hände i mars
Sverigelöftet (13 mars)
Liberalernas partiledare Johan Pehrson och SD-ledaren Jimmie Åkesson presenterade ett gemensamt upprop med namnet Sverigelöftet. Dokumentet innehöll åtaganden kring migration, trygghet och integration och markerade en historisk punkt: det liberala partiet, som under decennier definierat sig i opposition mot SD, accepterade för första gången ett formaliserat samarbete.
Reaktionerna var omedelbara. En ström av avhoppare från Liberalerna figurerade i medierna under veckorna som följde. Tidigare profiler lämnade partiet och flera lokala föreningar protesterade offentligt.
Liberalernas landsmöte (22 mars)
Det extrainsatta landsmötet blev kaotiskt. Fyra timmars tekniska problem och formaliadiskussioner föregick omröstningen om partiledaren. Pehrson bekräftades med 95 av ungefär 177 röstberättigade ombud. En majoritet, men knapp. Signalen var tydlig: partiet är djupt splittrat.
Irankriget och den ekonomiska oron
USA-Israel-konflikten med Iran har nu pågått i en månad. Konsekvenserna börjar synas i svensk ekonomi. Drivmedelspriserna har stigit kraftigt. Energikrisen är inte längre en teoretisk risk utan en pågående verklighet. Inflation och räntehöjningar diskuteras åter, och ekonomin som sakfråga har klättrat i opinionsundersökningarnas prioriteringslistor.
Partisiffrorna i sammandrag
Baserat på Demoskops marsmätning (2 286 intervjuer, 10-19 mars 2026):
- S: ca 32,8 % (ned 2,2)
- M: relativt stabilt, förlorar väljare till L och SD
- SD: stabilt, tar emot M-avhoppare
- KD: tillbaka över spärren enligt Novus
- V: stabilt
- C: stabilt
- MP: stabilt
- L: ca 4,5 % enligt Demoskop, ca 2 % enligt Ipsos
Vad betyder det inför valet 2026
Liberalernas spärrstrid avgör allt. Om Liberalerna hamnar under 4 procent försvinner deras riksdagsmandat och de rösterna omfördelas. Det förändrar hela blockbalansen. Frågan om Sverigelöftets effekt på L-väljarnas lojalitet blir den viktigaste opinionsfrågan under våren.
Ekonomin kommer tillbaka som valfråga. Irankonfliktens effekter på energipriser, inflation och räntor gör att ekonomisk kompetens kan bli avgörande. Det gynnar historiskt Moderaterna och missgynnar Socialdemokraterna i valrörelser där ekonomin dominerar.
Blockdifferensen är hanterbar. 4,4 procentenheters försprång till oppositionen är inte oöverstigligt för regeringspartierna. Valrörelser kan svänga mer än så, särskilt med nästan sex månader kvar.
Institutskillnaderna försvårar prognoser. När Demoskop och Ipsos ger helt olika besked om ett parti, blir det närmast omöjligt att med säkerhet säga var opinionen befinner sig. Väljare, politiker och kommentatorer bör ta enskilda mätningar med stor försiktighet under våren.
Nästa mätningar
Demoskops aprilmätning väntas runt den 20-25 april. Novus publicerar kontinuerligt, ofta med mätningar varannan till var tredje vecka. SCB:s partisympatiundersökning, som mäts mer sällan men har det största urvalet, väntas under maj.
Den riktigt intressanta frågan inför april: håller Liberalernas uppgång i Demoskop, eller faller partiet tillbaka till Ipsos-nivåer? Svaret avgör om Sverigelöftet var en kortvarig medieeffekt eller en varaktig politisk ompositionering.