Demoskops väljarbarometer för mars 2026, publicerad den 26 mars, visar på ett dramatiskt skifte i det svenska opinionslandskapet. Liberalerna gör sin starkaste mätning på mer än tre år och passerar nu riksdagsspärren på 4 procent. Socialdemokraterna faller däremot till sin lägsta nivå sedan hösten 2022. Och det är inte bara siffrorna som skakat om politikerna. Riksdagsledamöterna Arin Karapet och Marléne Lund Kopparklint har lämnat Moderaterna för Sverigedemokraterna, i det mest uppmärksammade partibytet under innevarande mandatperiod.
Demoskop mars 2026: partisiffrorna
Tabellen nedan presenterar Demoskops mätning från mars 2026, publicerad den 26 mars. Jämförelsetalet är Demoskops föregående mätning (februari 2026) samt riksdagsvalsresultatet 2022.
| Parti | Mars 2026 (%) | Feb 2026 (%) | Förändring | Val 2022 (%) |
|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna (S) | 32,8 | 34,2 | −1,4 | 30,3 |
| Sverigedemokraterna (SD) | 21,5 | 21,0 | +0,5 | 20,5 |
| Moderaterna (M) | 17,2 | 17,8 | −0,6 | 19,1 |
| Vänsterpartiet (V) | 8,3 | 8,0 | +0,3 | 6,7 |
| Centerpartiet (C) | 5,5 | 5,2 | +0,3 | 6,7 |
| Miljöpartiet (MP) | 5,2 | 5,5 | −0,3 | 5,1 |
| Kristdemokraterna (KD) | 4,3 | 4,4 | −0,1 | 5,3 |
| Liberalerna (L) | 4,5 | 2,5 | +2,0 | 4,6 |
| Övriga | 0,7 | 1,4 | −0,7 | 1,7 |
Nyckelsiffran
Liberalerna: 4,5 % i mars — en ökning med 2,0 procentenheter. Det är första gången sedan december 2022 som L noteras över riksdagsspärren i Demoskops mätning. Källa: Demoskop/Aftonbladet, publicerad 26 mars 2026.
Liberalernas comeback: Vad händer?
Liberalerna har levt farligt under hela mandatperioden. Beslutet att ansluta till Tidöregeringen kostade partiet dyrt bland sina traditionella väljare, som länge uppfattade samarbetet med Sverigedemokraterna som en ideologisk kompromiss för långt. Under 2024 och tidigt 2025 befann sig partiet konsekvent under 2 procent i de flesta mätningar — en nivå som skulle ha resulterat i utestängning från riksdagen om det vore ett val.
Uppgången på 2,0 procentenheter i en enda månad är ovanlig i svensk opinionshistoria. Opinionsinstituten brukar se rörelser på 0,3 till 0,8 enheter som normala svängningar. En ökning på 2,0 enheter pekar antingen på ett metodproblem, ett genuint trendbrott, eller ett statistiskt utfall utanför den normala felmarginalen. Demoskop anger sin felmarginal till plus/minus 1,5 procentenheter.
Flera förklaringar har lyfts av politiska kommentatorer:
- Partikrisen är hanterad. Partiledare Simona Mohamsson lyckades i slutet av mars hålla ihop partistyrelsen kring en gemensam linje. Det extrainsatta landsmötet den 22 mars avlöpte utan full splittring, vilket kan ha signalerat stabilitet till osäkra L-väljare.
- Reaktion på försvarsdebatten. Liberalerna har profilerat sig starkt i NATO-frågor och stödet till Ukraina. I ett läge där utrikespolitiken dominerar nyhetsflödet kan partiets tydliga linje ha attraherat väljare som söker ett liberalt och säkerhetspolitiskt alternativ.
- Taktikröstning. En del borgerliga väljare som är rädda för att L åker ut ur riksdagen kan ha börjat "rädda" partiet med sin röst — ett klassiskt mönster i svenska valrörelser.
"En ökning på 2,0 procentenheter på en månad är exceptionell. Men en mätning är en datapunkt. Tre mätningar är ett mönster."
Socialdemokraternas svacka
S faller med 1,4 procentenheter till 32,8 procent. Det är partiets lägsta siffra i Demoskop sedan hösten 2022, och ett abrupt trendbrott efter att partiet legat stabilt kring 34 procent under vintern. Nedgången är inte katastrofal i absoluta termer, men tajmingen är problematisk: sex månader före ett riksdagsval vill ett parti som siktar på att regera se uppåt, inte nedåt, i kurvan.
Var tar S-väljarna vägen? Demoskops kryssanalys pekar mot att flödet primärt går till Vänsterpartiet (+0,3) och Centerpartiet (+0,3). Det stämmer med det mönster som observerats sedan hösten 2025: väljare till vänster om centrum söker alternativ som uppfattas som mer radikala i välfärdsfrågor (V) eller mer liberala i livsstilsfrågor (C).
Blocksummering mars 2026
| Block | Partier | Mars 2026 (%) | Feb 2026 (%) | Förändring |
|---|---|---|---|---|
| Oppositionsblocket | S + V + MP + C | 51,8 | 52,9 | −1,1 |
| Regeringsblocket (Tidö) | M + KD + L + SD | 47,5 | 45,7 | +1,8 |
| Övriga | Småpartier | 0,7 | 1,4 | −0,7 |
Trots L:s uppgång leder oppositionen fortfarande med drygt 4 procentenheter. För att regeringssidan ska ta ledningen krävs antingen att S fortsätter falla kraftigt, att SD eller M gör markanta uppgångar, eller att flera av dessa rörelser sker parallellt. Historiskt sett har sådana svängningar skett under valrörelsernas slutskede, men det är ovanligt att ett block med 4–5 enheters underläge sex månader före valet tar hem valet.
Arin Karapet och Marléne Lund Kopparklint lämnar Moderaterna
Den 28 mars 2026 meddelade de två moderata riksdagsledamöterna Arin Karapet och Marléne Lund Kopparklint att de lämnar partiet. De uppger att de ansluter sig till Sverigedemokraterna men väljer att sitta som politiska vildar i riksdagen, utan att ansluta sig till SD:s riksdagsgrupp formellt.
Arin Karapet har tidigare haft en profil som liberal-konservativ inom M, med fokus på hedersvåld och parallellsamhällen. Marléne Lund Kopparklint är känd för sina insatser i arbetsmarknads- och socialförsäkringsfrågor. Att dessa profiler nu söker sig till SD signalerar att gränsen mellan det borgerliga M och det nationalistiska SD har tunnats ut ytterligare.
Konsekvenserna är konkreta:
- Moderaternas riksdagsgrupp krymper från 68 till 66 ledamöter.
- Regeringsblocets interna dynamik påverkas när två ledamöter inte längre är bundna av partipiskan.
- Det är det mest uppmärksammade partibytet sedan Tidöavtalets tillkomst 2022.
- Partiledare Ulf Kristersson bekräftade avgångarna utan att kommentera dem mer ingående.
Historiskt perspektiv
Partibyten i riksdagen är ovanliga men inte okända. Under mandatperioden 2014–2018 lämnade ett par ledamöter sina ursprungspartier. Det som gör Karapet/Lund Kopparklint-fallet anmärkningsvärt är riktningen: från ett regeringsparti till ett stödparti — och beslutet att sitta som politiska vildar snarare än att formellt gå in i SD:s riksdagsgrupp.
Jämförelse med andra institut: Stor spridning kring L
En viktig reservation: Demoskops L-siffra på 4,5 procent stämmer inte med de flesta andra instituts senaste mätningar. Ipsos mätning för DN visar Liberalerna på under 2 procent. Novus och Verian befinner sig i spannet 2,5 till 3,0 procent. Den ovanligt stora spridningen mellan instituten gällande ett och samma parti är ett tecken på att L befinner sig i ett volatilt läge — ett litet rörelsemönster hos väljarna ger stora procentuella utslag.
| Institut | Uppdragsgivare | L mars 2026 (%) | Metod |
|---|---|---|---|
| Demoskop | Aftonbladet | 4,5 | Webbpanel (~3 000 resp.) |
| Novus | SVT | 2,8 | Telefon + webb (~4 000 resp.) |
| Verian | SVT (väljarbarometer) | 2,6 | Telefon (~9 000 resp.) |
| Ipsos | Dagens Nyheter | 1,8 | Telefon + webb (~2 000 resp.) |
| YouGov | Metro | 2,2 | Webbpanel (~2 500 resp.) |
Spridningen förklaras delvis av metodskillnader. Demoskop använder en renodlad webbpanel som tenderar att ge mer volatila svar, medan Verians telefonbaserade undersökning med fler respondenter historiskt sett ger jämnare och mer stabila siffror. Att ta ett genomsnitt av instituten ger L kring 2,8 procent i mars, vilket fortfarande är under riksdagsspärren men ett tydligt steg upp från de 1,5–2,0 procent som var normalläget under vintern.
Vad händer härnäst?
Nästa stora mätning väntas från Novus i mitten av april. Verian publicerar sin väljarbarometer i slutet av april. Ipsos och Demoskop publicerar i april respektive maj. Sammanlagt kommer fyra till fem nya mätningar att publiceras innan midsommar, vilket är den informella startpunkten för den intensiva valrörelsen.
Frågor att bevaka:
- Håller L:s uppgång i sig? En enstaka Demoskop-topp är inte ett trendbrott. Bekräftelse krävs från minst två institut.
- Fortsätter S att falla? En nedgång under 30 procent skulle vara ett historiskt varningssystem för oppositionen.
- Påverkar partibytet M:s interna sammanhållning? Fler ledamöter kan vara på väg ut om förtroendet för partiledningen urholkas.
- SD:s trajectory. Varje M-avhopp stärker SD:s narrativ som det sanna högerpartiet. Kan partiet bryta igenom 22–23-procent-taket?
- Utrikespolitikens roll. Iran-krisen, OSSE och NATO-frågorna påverkar samtliga partiers väljarstöd på sätt som är svåra att förutsäga.
Kom ihåg
Opinionsundersökningar är ögonblicksbilder, inte prognoser. Felmarginalen för ett enskilt parti ligger typiskt på plus/minus 1,5 till 2,5 procentenheter. En mätning ger en indikation. Fem mätningar ger ett mönster. Tolka med försiktighet.
Vi följer opinionsläget löpande på Valfakta. Nästa sammanvägda Poll of Polls uppdateras när Novus publicerar sin aprilmätning.
→ Se hela opinionsöversikten mars 2026 på Valfakta → Läs om partibyten och vad de betyder för demokratin — Medborgerlig Samling